Montreal-konventionen, artikel 19 förklarad: kompensation när EU261 inte gäller

Inledning: när EU261 inte fungerar blir Montreal-konventionen avgörande

Många flygresenärer tror att om EU-förordning 261/2004 inte gäller för deras flyg, är kompensation omöjlig. Detta är en av de vanligaste – och dyraste – missuppfattningarna inom passagerarrättigheter.

I själva verket ger Montreal-konventionen från 1999, särskilt artikel 19, en stark juridisk grund för att kräva ekonomisk kompensation vid flygförseningar även när EU261, UK261 eller andra fasta ersättningssystem inte gäller.

Flygbolag förklarar sällan detta för passagerare. Tvärtom förlitar de sig ofta på antagandet att ”ingen EU261 = ingen kompensation”. Den här artikeln förklarar hur artikel 19 fungerar, när den gäller, vilka skador som kan krävas och varför professionell juridisk hantering är avgörande.

Vad är Montreal-konventionen?

Montreal-konventionen är ett internationellt avtal som reglerar flygbolagens ansvar vid internationell lufttransport. Den gäller för de flesta internationella flyg världen över, inklusive rutter som omfattar:

• Avgångar och ankomster utanför EU

• Långdistans, interkontinentala flyg

• Anslutningar utanför Europa

• Flygbolag baserade utanför EU

Till skillnad från EU261 erbjuder Montreal-konventionen ingen automatisk fast kompensation. Istället fokuserar den på faktisk skada orsakad av försening, inställning eller störning.

Vad omfattar artikel 19?

Artikel 19 i Montreal-konventionen fastslår att ett flygbolag är ansvarigt för skada som orsakas av försening vid transport av passagerare, bagage eller gods – såvida inte flygbolaget kan bevisa att det vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika skadan.

Detta innebär att kompensation kan vara tillgänglig för exempelvis:

• Långa ankomstförseningar

• Missade anslutningar

• Övernattning på flygplats

• Tvingad ombokning som leder till sen ankomst

• Missade affärsmöten eller arbetsdagar

• Extra kostnader för boende, måltider eller transport

• Stress, utmattning och tidsförlust (när det är juridiskt styrkt)

Avgörande är att artikel 19 gäller även när inget fast kompensationssystem finns.

När gäller Montreal-konventionen?

Montreal-konventionen gäller när:

• Flyget är internationellt

• Både avgångs- och destinationsländerna är anslutna till konventionen

• EU261 eller andra fasta ersättningssystem inte gäller

• Förseningen orsakat mätbar skada

Typiska scenarier:

• Flyg utanför EU → utanför EU

• Flyg som avgår från ett land utanför EU till ett land utanför EU

• Långdistansrutter som drivs av flygbolag utanför EU

• Flersegmentresor med störningar utanför Europa

Hur beräknas kompensation enligt artikel 19?

Till skillnad från EU261 finns ingen fast ersättning. Kompensationen baseras på:

• Skadans natur

• Sambandet mellan försening och förlust

• Dokumentation och juridisk bevisning

Enligt Montreal-konventionen är krav för passagerarförseningar begränsade till 4 694 särskilda dragningsrätter (SDR) per passagerare (cirka €5,500–€6,000 beroende på växelkurs).

Flygbolag betalar dock nästan aldrig frivilligt. Krav måste vara:

• Juridiskt korrekt formulerade

• Rätt beräknade

• Stödda av bevis

• Inlämnade i rätt jurisdiktion

Här misslyckas de flesta egeninlämnade krav.

Varför flygbolag avvisar krav enligt artikel 19

Flygbolag avvisar ofta krav enligt Montreal-konventionen med påståenden som:

• ”Ingen fast kompensation gäller”

• ”Förseningen var oundviklig”

• ”Extraordinära omständigheter”

• ”Ingen bevisad skada”

• ”Otillräcklig dokumentation”

I praktiken är många av dessa avslag juridiskt svaga. Flygbolag förlitar sig på att passagerare saknar juridisk expertis för att bestrida dem.

EU261 vs Montreal-konventionen: viktiga skillnader

Båda systemen kan till och med gälla parallellt i vissa fall – en nyans som flygbolag aldrig förklarar.

Varför professionell hantering är avgörande

Krav enligt artikel 19 kräver:

• Juridisk skadebedömning

• Strategiskt val av jurisdiktion

• Analys av flygbolagets ansvar

• Korrekt hantering av preskriptionstid

• Formell juridisk korrespondens

Därför fokuserar MySkyHelp starkt på krav enligt Montreal-konventionen – särskilt komplexa internationella fall som flygbolag hoppas att passagerare ska överge.

Varför passagerare inte bör kontakta flygbolag direkt

När passagerare kontaktar flygbolag själva:

• Kraven formuleras ofta felaktigt

• Juridiska argument är ofullständiga

• Flygbolag låser ett avslag tidigt

• Bevis hanteras felaktigt

När ett krav hanteras felaktigt blir återhämtning betydligt svårare. MySkyHelp ingriper innan oåterkalleliga misstag görs.

När använda krav enligt Montreal-konventionen strategiskt

Artikel 19 är särskilt effektiv när:

• EU261 inte gäller eller är omtvistad

• Flyg involverar icke-EU-flygbolag

• Långdistansstörningar orsakat ekonomisk eller professionell förlust

• Flygbolag gömmer sig bakom jurisdiktionell oklarhet

Kräv din kompensation med professionella

Om ditt flyg var försenat, inställt eller stördes och flygbolaget hävdar att ”ingen kompensation gäller”, kan Montreal-konventionen ändå ge en stark juridisk grund.

Kontrollera kompensation 

Slutsats

Montreal-konventionen är inte en reservlösning — den är ett centralt juridiskt instrument inom internationell luftfartslagstiftning. Passagerare som förstår detta (eller arbetar med professionella som gör det) får kompensation som flygbolag rutinmässigt nekar.

I nästa artikel kommer vi att gå igenom EU-förordning 261/2004 i detalj — när fast kompensation gäller, när flygbolag måste betala €250–€600 och de vanligaste taktikerna flygbolag använder för att felaktigt avvisa giltiga EU261-krav.